om att fira sista lediga höstlovsdagen

Imorgon är det åter igen dax att ge sig av till jobbet.  Jobbigt på ett sätt. Skönt på ett annat. Skönt för att det är när vardagen börjar igen som man kan känna längtan och uppskattning för de små stunderna av återhämtning som dyker upp lite då och då. Tillfällen att andas. Som nu.

Veckan har varit full av blandade upplevelser. Det känns som om jag knappt hunnit med någonting å ena sidan och å andra sidan så vet jag att jag gjort en hel del. Barnen har fått lite längre sagor än annars, vi har bakat ( vilket vi i princip aldrig gör) jag har lagat mer mat än vad jag brukar ( mannen står oftast för det), håret är klippt, barnen har lekt, vi har varit i Ullared, två kollegor har varit här på lekdejt med söta små barn, fönster är putsade, goda vänner har varit här på Halloween middag och lite är förberett inför nästa veckas födelsedags orgie.

Mina föräldrar åkte för 2 veckor sedan ned till sitt paradis nere i Spanien. De skall vara där nere i en vecka till och bara njuta av att vila och vara i ett bra mycket bättre klimat än vi har här. Jag tänker att det är rätt åt dem. De närmar sig pensionsåldern men arbetar fortfarande heltid båda två. 60 resp 61 år gamla och åldern tar ut sin rätt. Att livet består av mer än bara arbete och jobb det tror jag de fick upp ögonen för nu för ett par år sedan iom att pappa fick diagnosen Myelom. Där någonstans vände hela livet sig upp och ned och vi visste inte vad som skulle hända nu. Men trots skrämsel skottet kan man se så här i efterhand att det fick dem att bli tajtare och må bättre tillsammans, de fick dem att ta vara på livet och dagen på ett helt annat sätt och de unnar sig nu ledighet, resor och upplevelser som de inte riktigt har gjort tidigare. Om morgondagen vet vi ingenting. Det är kanske det enda vi egentligen vet. Men vi kan göra det bästa av det som är här och nu. De är borta över min och Loppans födelsedagar så det blir att fira när de kommer hem. Inte för att min födelsedag numera är så mycket att hurra för. Visst är jag glad över att få fylla 37 år. Att få vara med ett år till, att få glädjas och vara tillsammans med de mina som jag älskar. Men mest av allt vill jag fira min älskade lilla dotter. Att hon har funnits hos oss i nu snart 6 hela år. Otroligt. Fina fina lilla bloppan. Ja de är fina alla tre och jag hoppas och tror på många många många år tillsammans med dem.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *