jag är täckt, från topp till tå, men mest kring ben och tår om jag skall vara ärlig. Täckt av myggbett, knottbett och andra otrevliga bromsliknande insekters bett. Huuu. Det kliar och bränner, svullnar och blir lite blålilaaktigt i tonen. Allergisk mot mygg och bett har jag alltid varit men nu är det överjäkligt. Stora kliande märken, toppar, höjder, svullnader. Sönderkliade ben och armar, ilsket röd på vrister, bröst och axlar. Morr.

Jag duschar mig i myggmedel, jag parfymerar mig i det för att slippa dem och ändå dyker de upp när jag absolut inte vill. I trädgården vid svartvinbärsbuskarna, bakom växthuset, vid sommarstugan på härliga varma sommarkvällar utanför huset med grillen igång.

Det är frustrerande när det kliar. Ändå kan jag inte sova utan öppen dörr. Det är allt för varmt i sovrummet och jag klarar inte ut att sova när det är för varmt. Myggbett har alltid besvärat mig, jag har fortfarande ärr på armar och ben efter sönderkliade myggbett i tonårstid. En gång blev jag stucken på ögonlocket under en husbilstripp och ögat svullnade igen så mycket att jag inte kunde se på ett par dagar. Nu kliar det “bara” på knä, lår och smalben, eller tja, ett på rumpan också.

Ändå kan jag inte hålla mig ifrån trädgården. Den har flutit in i mina blodådror och blivit en del av mig. En del som jag inte längre kan vara utan.