redan igår började hostan. Skällande och torr precis så som lillasyster brukar ha. Idag på morgonen ångest, oro och andningsproblem vilket gör att förutom att han inte kan gå till skolan så bör han inte heller vara ensam hemma. Älskade stora fina. Tänk att vi ändå bor i ett land där jag kan vara hemma med min nästan trettonåring pga att hans sjukdom anses svårare och kräver mer föräldranärvaro. Fram tills dess att han är 16 år gammal får jag lov att vabba med honom och få ersättning från försäkringskassan när jag gör det. Jag känner mig tacksam. Vi har druckit stora koppar the med massor av honung i. VI har njutit av att vara hemma själva i lugn och ro och när han inte hållt på och hosta lungorna ur sig haft riktigt mysigt.