Det luktar gran i vardagsrummet. En av de dofter som jag starkast förknippar med jul och barndom. Vi köpte gran till lucia och lät den stå ute på altanen för att den skulle vänja sig gradvis efter alla konstens regler. Den fick ny snittyta innan den kom in och vatten med grannäring direkt. Ändå barrar den som sjutton. Det räcker att man går emot den så faller det massvis med barr. Så för första gången sedan jag fick barn för 14 år sedan ( om man inte räknar julen 2000 när Samuel var 3 veckor gammal) så har jag klätt granen själv utan barn. Försiktigt försiktigt har jag hängt kula efter kula på darrande grenar och hållit tungan rätt i munnen och tummarna hårt hårt för att inte för många barr skall falla av.

Nu står den där. Mitt i rummet, full av ljus, färger och kulor. Så vacker. Den ger mig lite lycka och pirr i bröstet. Det luktar jul.

Den röda julduken ligger på morfars gustavianska bord. På bordet står det två gulröda azaleor och ljusstaken med de fyra ljusen som lilla dottern tände andaktsfullt tidigare idag.  I fönstret blommar en av mina orchideer om. Helt fantastiskt då jag tror den är på sin tredje blomning. Det är något otroligt vackert att se en orchidee blomma om. Hur stänglarna kommer, börjar att knoppas och hur blommorna föds fram. De öppnar sig sakta och slår ut till dessa fantastiska magnifika blommor.  Bredvid granen står regnbågsflaggan. Matchar rätt bra tycker jag.

Snart är detta året över. Det har varit ett konstigt år på flera sätt och vis. Ett år då jag börjat att inse att jag måste stanna upp och känna efter och ibland även att försöka bara acceptera. Undrar vad 2015 kommer att föra med sig.