och hur en på bästa sätt skall bevara/avnjuta den. Ibland undrar jag. För hur mycket jag än försöker att vara så där “carpediem” och mindfullnessig, var i stunden och allt det dära så är det inte alltid så enkelt som en skulle kunna tro.

Varje fredagskväll när jag kommit hem ifrån jobbet, ätit kvällsmat och parkerat mig i soffan så tänker jag samma sak. “Detta är bästa stunden på veckan, här och nu, stanna i tanken och var här och nu” sen hinner jag knappt blunda innan det är söndagskväll igen. Även om jag känner att jag försiktigt börjar sniffa över vattenytan igen så är det fortfarande lite svårt att förlikas med det faktum att jag inte har min vanliga ork, lust och energi. Framför allt lusten att ha lust. Både till lusten i sig själv och lusten till att göra saker, vara kreativ, ordna, fixa. Den räcker inte riktigt till längre. Det känns som om den försiktigt håller på att smyga sig på och jag gör mer och mer saker men har svårt att försonas med mig själv.
I mitt huvud är jag fortfarande den personen som har en oändlig ork. Jag har tusen järn i elden och påbörjar allting samtidigt. Kan vara hur effektiv som helst i flera timmar och orkar ändå fortsätta. På nått sätt ger det en bitter eftersmak i munnen att inte längre vara det dära. Vem är jag då om jag inte är den där.

Jag försöker blunda och stanna upp mitt i allting. Tänka att det är ju faktiskt bara lördagskväll här och nu. Det finns fortfarande tid kvar att hinna med att göra saker. Hela dagen i morgon är fortfarande helg och helt oskriven.

Jag skall försöka bädda in mig själv i den sköna fredagskänslan. Här och nu.