helgen har gått fort.

Precis som veckan innan egentligen har gjort. Som hela januari som försvann i en blinkning.

Efter en vecka full av huvudvärk och en förkylningskänsla som bara inte ville bryta ut har det visserligen varit skönt att inte göra allt för mycket hemma. Samtidigt som det är oerhört frustrerande. Jag tillhör inte de människorna som kan ligga på soffan en hel helg och njuta av det. Inte när jag är hemma i min borg, mitt safehouse, min trygga plats. Där har jag någon slags känsla av att alltid behöva jobba/fixa/ordna. Det får mig helt enkelt att må bra.

I går kväll var vi dessutom bortbjudna till ett par kompisar på kvällen och spenderade ett par mysiga timmar tillsammans.  Gott mat, gott vin, skratt och allt en kan önska sig. Tyvärr var jag inte mitt bästa jag. Tröttheten från veckan gjorde att jag var helt slut och magen krampade värre än värst av och till vilket gör mig helt slut. Att ha ont i magen är någonting som jag har haft av och till sedan i tonåren så jag är van. Det blir värre av för mycket fibrer, grönsaker och snabba kolhydrater. SÅ egentligen är en liberal LCHF kost att föredra. Det vet jag och ändå håller jag inte fast vid det.  Ändå mer frustrerande.

Idag är magen orolig, precis som inför något obehagligt eller efter en magsjuka. Träningsvärk liksom. Och då spelar det inte alls någon roll hur van jag är vid detta. Det är frustrerande ändå. Önskar att jag kunde bli av med denna oroliga mage och vet att jag helt enkelt måste börja bli mer snäll mot mig själv helt enkelt. Roa magen istället för att oroa den 🙂