de är inte alltid så bra. De är alltid höga. Högre än vad jag skulle önska och extremt svåra att släppa taget om.

Jag har ett oerhört stort behov av att göra rätt, göra bra och även i de lägen då jag inte kan påverka det som inte blivit önskvärt så gör det ont. Idag var jag tvungen ( inte tvungen egentligen – det var precis det jag ville) att vabba  större delen av dagen. Jag älskar att leva i ett land och i en tid där jag har denna möjlighet. Att vara med mina barn nära de är sjuka utan att förlora allt för mycket. Men det är svårt att släppa taget om tanken att jag borde en massa annat.  Samtidigt så är jag min egen största kritiker. När jag bara borde låta bli och låta mig bara vara och göra.