Igår var det nästan vårväder och vårkänslor som fick styra. Jag drog på mig mina rosa stövlar, en trädgårdsjacka och en grön buff på huvudet. Handskarna plockades på och jag fick både flyttat lite stenplattor, plockat upp ogräs och flyttat sten till framsidan och fyllt på i komposten.  Det var en oerhört skön känsla även om solen lyste med sin frånvaro. Idag kom straffet eller orättvisan beroende på hur man nu ser det när jag vaknade med sårig hals, snörvlig nos och ont i huvudet/bihålorna. Tom en liten febertopp lyckades kroppen producera och tvingade mig därmed till en orättvis och oönskad vila idag. 🙁

Ledsamt.

Det enda som jag ville var ut igen. Ut i trädgården, ut och fylla min kropp och själ med mer ljus och liv. Fylla på och väcka livsandarna helt enkelt. Istället har jag traskat fram och tillbaka här inne som en osalig ande. Tagit Ipren och nässpray och faktiskt börjat må bättre. Orken däremot är det inget vidare med.

Så jag muttrar och tjurar här hemma i min rastlöshet och tycker livet ibland är så där irriterande orättvist.