Just nu drömmer jag. hur mycket som helst faktiskt. Och de mest konstiga och underliga drömmar. Nästan som när jag var gravid en gång i tiden. Det är ganska vanligt att man som gravid drömmer det mest underliga drömmar. Jag tror någonstans att det är hjärnans sätt att sortera ut minnen, intryck och våra gamla trauman och bearbeta dem genom drömmarna. För att förbereda oss på föräldraskapet.

Så varför drömmer jag så mycket nu. jag är inte gravid och planerar inte att bli det. Fyller snart 42 och denna kropp är inte i skick. Kanske är det så att det är ett sätt för det undermedvetna att svara på alla förändringar runt omkring mig? För det händer massvis. Både bra saker men också ganska mycket… tja förvirrande saker… om vi skall uttrycka oss politiskt korrekt.

Många förändringar jag aldrig trodde skulle hända men som ändå sker. Kanske är det då drömmarna behövs extra mycket. För de har satt full fart sista månaderna.

När jag var liten var min värsta mardröm ett brus. som när kanalerna på två stängdes av förr. Ett myrornas krig inuti mitt huvud och en total känsla av ångest. Dålig smak i munnen och lukten av oro och rädsla. Jag kan inte beskriva det bättre. Som om jag stängde av alla funktioner och bara var just ett brus. men medveten om mitt brus. Det är massvis med år sedan detta hände sist och mardrömmarna tar nu andra uttryck. Mardrömmarna är de drömmarna där någon jag älskar försvinner eller far illa. Sedan många år tillbaka drömmer jag ofta att jag har något i halsen som är i vägen. Som en stor klump av mjukt tuggummi. När jag tar tag och drar i det för att bli av med det så drar och drar och drar jag men det tar liksom aldrig slut. Lika obehagligt varje gång.