Det är onsdag. Jag har varit ledig två dagar redan och går nu runt här hemma och lallar runt lite lagom. Så skönt. Så avslappnat. Så efterlängtat.

I år firar vi jul med vänner. De kommer till oss och vi skall till dem. Vi lagar bara precis det som vi känner för. Traditionsenlig dansk skinka. Sådan som min farmor alltid lagade. Sådan som jag inte vill vara utan. Potatis och massvis med sås. Mat skall bada. Uttrycket som myntades en jul när såsen mycket riktigt flödade över kött och potatis. Ena sonen vill ha kål till, de andra rödbetor. Men förutom det är det fokuset på just såsen som är själva grejen.

Efter Kalle packar vi ihop och drar hem till dem. Kanske ett bad i deras spa. Kanske pyjamas i soffan. Julkvällsmat med det som alla tycker är allra godas. Godis förstås. Klappar. Härligt. Som det skall vara.

Jag känner ett stort lugn. Behöver inte någonting. Måste inget. Gör det jag vill, orkar och har lust till. Maken jobbar idag med. Barnen har lov. Vi tänder ljus och eldar bort kylan för en stund.

Och njuter av att det faktiskt snöar utanför.

Kanske blir det en vit jul i år?

Minns inte när det hände sist.