om tvåhundrasextiotredje dagen

Posted on

263. Hiss & Diss – Ditt mående just nu

Lätt bakis. Attans också. Jag gillart inte. Igår hade jag en träff här hemma med styrelsen för RFSU halland. Vi åt god mat och drack vin. Tydligen för mycket vin för när jag vaknade idag hade jag huvudvärk och lätt magbubbel. Jag tycker verkligen inte om att vara bakis. Inte alls. Inte nån stans.

Det känns som om jag slösar bort en vacker dag genom att inte må bra och det klarar jag inte ens av mentalt när jag är sjuk.

I övrigt och bortsett från vinets baksidor så är jag lätt stressad. Kanske tom en underdrift att säga lätt stressad. September månad är för mig årets värsta. Konstant stress med föräldramöten, uppstarter, styrelsemöten, jobbmöten utvecklingssamtal, fritidsaktivitetsstarter och hur mycket inbokat som helst. I år dessutom start på konfirmationsläsning.  Piuuuew. Jag längtar efter oktober – november när lugnet börjar att lägga sig och jag får krypa ihop och andas ut. Välkommen vinter. 😉


om kfö

Posted on

Det börjar på helgen veckan innan. Stressen och pressen. Hur skall veckan gå och hur skall allt fungera. Sen kommer tisdagskvällen. Maken stressar runt och packar. Svär över alla saker som skall packas ned och irrar runt och frågar var de är nånstans. Precis som om jag skulle ha minsta lilla koll på gröna gamla militärgrejjer? Onsdag morgon åker han iväg och torsdag eftermiddag inser barnen att pappa inte kommer hem på ett tag.

Sen rullar dagarna på och först i morgon söndag är han hemma igen.

Egentligen har jag inte så ont av att vara ensam ett tag. Det är bra för själen och kärleken att längta ibland och med tanke på hur mycket det är att göra med tre barn, hus och allas sysselsättningar så hinner jag knappt tänka till under den tiden. Fem ensamma dagar med barnen får samtidigt lite perspektiv. Visst var jag ensam med Samuel när han var liten, men det är stor skillnad på ett barn eller tre, en tvååring eller  13, 9 och 7år. Det är tur att vi har fantastiska grannar som ställer upp och låter grabben åka med till fotbollsträning. Barn som accepterar att det inte går att få ihop tre matcher, en fotbollsträning och konfaläsning på exakt samma tid med bara en förälder hemma och färdig mat att kränga i sig.

Och nu när han väl kommer hem i morgon så är det i alla fall ett halvår till nästa gång.


om tvåhundrasextioandra dagen

Posted on
262. Tipsa om något som gör dig glad när du är nere
Mjuka kramar av knubbiga barnarmar. Att krypa upp i soffan tillsammans med dem som jag älskar, att tapetsera en fin tapet på en tråkig vägg. Settlers på datorn.  En solnedgång från sovrumsfönstret. Utsikten från loftgången på lyckorna. Djupa andetag. Peter Le Marc. Livet.


om tvåhundrasextionde dagen

Posted on
260. Har du brutit något någon gång?
nej aldrig, fått spricka/böjjt nyckelbenet en gång men annars inget.
Jag var inte så gammal. Tror jag gick i fyran eller femman och umgicks på den tiden med Anna som var ett år yngre än mig. Hon bodde längre ut på landet än vad jag gjorde och hade en egen ponny. Ibland lekte vi, ibland red vi och just denna dag så skulle vi köra häst och vagn. Men mitt ute i skogen så blev hästen rädd för någonting och började skena. I det läget gick det inte att styra häst + vagn och när vi kom för nära ett träd så gick ett av vagnens hjul upp mot trädet så att vagnen välte och jag for i backen med axeln  först. Kanske mest tur att det inte bröts,  men det gjorde ont. Mycket och länge.





om att bli urluftad

Posted on

vips sa det bara och sedan pysssssssschht. Sedan var båd luften och orken borta. Jag vet inte ens vad som hände.

Egentligen skulle jag nog ha ork att göra mer men lusten till det är som bortblåst.  Jag är en sådan person som går in med liv och lust i olika projekt och sen tar dt helt plötsligt stopp. Idag är en sådan dag. Mycket frustrerande.