Vilken helg! Det är riktigt varmt och skönt ute redan tidigt på dagen. En sådan helg som man skulle vilja spendera på stranden eller tillsammans med goda vänner. Laga god mat, läsa en bok i skuggan och ladda batterier inför en ny arbetsvecka. Istället är det en helt upptagen helg med vare sig vin eller vila. Igår hade vi 12 stycken 9 åringar här på adrians biokalas. Som tur var så var de tysta när vi stängde dörren tillbion och hade försett dem med popcorn och godis. Sen skulle maken absolut iväg på en fest som jag inte hade minsta lust på. Eftersom jag inte hade lust att åka iväg tyckte han jag skulle vara taxi istället för både honom och andra vilket såklart är det man är sugen på när man _inte_ själv vill åka iväg. *morr*  och idag har lilla tjejen dansuppvisning.  Jag fick dock någonting gjort igår när jag i ren ilska och frustration lånade grannens skottkärra och körde ned ca 10 kärror med jord från framsidan till utfyllnaden på baksidan. Nackdelen är att idag har jag ont i precis hela kroppen istället.

det var visserligen inte det mest strålande vädret just idag. Ändå är det så att just denna tiden som vi är inne i nu är den ljuvaste. Allt börjar knoppas och spira. Känslan och längtan efter sommar och semester blir starkare och starkare. Husbilen skall tas fram och luftas.  Campingen skall bokas.  Landen skall grävas och odlingar skall frodas. Just nu skulle jag bara vilja stanna tiden ett tag. Sätta mig ned och lukta på gräset. Se knopparna på äppelträdet. Blicka ut över ägorna.

Det går så fort. Innan vi vet ordet av är det åter igen höst och kallt. Men nu vill jag bara vara. Stanna upp i denna grönskans tid och ta allt med ro. Inte känna att om jag blundar tillräckligt länge så är det över.

jag vill se förändringarna i min trädgård. Njuta av dem. Se det nya växa fram.

Bara vara.

Andas

Idag gick barnvagnsmarchen av stapeln.  Barnvagnsmarchen är ett evenemang som arrangeras av RFSU och dess lokalföreningar som en manifestation mot mödradödligheten i världen. Att vända sig just till föräldralediga kvinnor och män med barnvagn görs då dessa troligtvis har sin graviditet och förlossning nära i tiden, är lediga dagtid och kan känna igen sig i frågorna. När man själv är hemma med ett barn är det lätt att känna solidaritet mot de i världen som inte har de möjligheter som vi har här i Sverige. Jag är en del av lokalföreningen i Halland som valde att arrangera en barnvagnsmarch i Halmstad. Tiden var satt till 15.00 på stora torg och redan strax efter två rullade de första barnvagnarna in mot torget. Att stå där och se hur torget fylls på av kvinnor, män och barnvagnar var en otroligt stark känsla. Jag blev både tårögd och varm i hjärtat. Mina små barn var med, de skötte sig jättebra med att dela ut ballonger och hålla i banderollen och sedan gick de tillsammans med mig längst fram i ledet. Hållandes vårat budskap om att stoppa mödradödligheten i världen. Efter det så blev det tal och fika på torget.  Underbart. 119 personer varav 11 barn och 60 stycken barnvagnar rullade med oss i marschen runt i halmstad innerstad. vi delade ut regnskydd till vagnar och armband som berättigade till rabatter som vi fått till oss av affärer/verksamheter som tyckte att budskapet var viktigt. Jag känner mig stolt över det vi åstadkom. Så här skrev jag på vår officiella evenemangssida:

redan strax efter två rullade de första barnvagnarna in på torget. Efterhand som det fylldes på blev jag alldeles tårögd och varm i själen. Det finns engagemang i Halmstad. Staden med inte bara ett utan tre hjärtan. I slutändan var vi ungefär 119 st vuxna 11 barn och 60 barnvagnar som rullade genom Halmstads gator och varenda steg vi tog var av solidaritet för de som inte har möjlighet till den vård vi tar förgiven här i Sverige. Tillsammans är vi en stark påverkanskraft då vi tillsammans med 33 andra städer i Sverige idag sätter ned foten och säger att: _Mödradödligheten måste stoppas_. varmt tack till er alla som deltagit idag. Ung som gammal, barn som vuxen, föräldrar, kollegor, grannar, politiker och vänner. Tillsammans gör vi skillnad. /jenny – sekreterare i rfsu halland.

På vägen hem pratade jag och barnen om hur viktigt det är att alla människor i hela världen har samma värde och rättigheter. Att tjejer är lika värda som killar, att alla människor borde ha samma tillgång till vård.  De är kloka de små och jag hoppas att de tar med sig någonting in i sitt vuxenliv där de vill vara med att förändra världen. En liten bit i taget. Som idag.