små knubbiga fungrar, varma runda armar och tovigt långt ljust hår, bredvid sin syster sitter mellanbror med sned framtand och långa mörka ögonfransar.  Huvudet lutas ned i mitt knä och en tröjja dras upp bakpå ryggen. “snälla mamma klia mig på ryggen”. Fingrarna lämnar röda märken på ryggens fjuniga hud och den varma lilla kroppen ryser av välbehag.

Vi kryper längre upp i soffan.

Tillsammans. Storebror tjurar lite trumpet över att småsyskonen har intagit närmaste platsen. Lillasyster drar i sitt diadem med den stora rosa rosetten. “klia mer” väser mellanbror.

att vara nära är som en enda stor kram