Att komma hem var verkligen som att stiga in i ett höstlandskap. Gulnande träd som håller på att tappa sina löv. Kyla, regn och dimma. Det var faktiskt så mycket dimma när vi kom in över malmö och sturup så att vi fick cirkulera i luften i ca 30-40 minuter innan vi fick klartecken att landa.När vi sedan fick tillåtelse att gå ned var det den läskigaste landning jag varit med om. Man såg inte marken fören vi var va 1.5 meter ifrån den och landningen blev skakig. Läskigt men så skönt att vara hemma. Sen har det varit grått och dimmigt hela vägen hem. Men mitt i kylan och dimman är det skönt att ha några minnes guldkorn kvar att suga på.