födelsedagstårtan håller på att tina. Väldigt god var den!

Jag bestämde mig. kanske redan innan födelsedagen men igår blev det definitivt. En trettiosexårig era har gått i graven och nu är det första dagen på det nya. Efter att återigen fått antydningar och menande blickar om att jag skulle planera för eller redan vänta barn igen så ville jag mer eller mindre gråta. Varför bryr jag mig så lite om mig själv.

Så jag har satt upp mål för mig själv. Men det stora målet är inte det som ännu inte ens anas i horisonten. Det är att varje dag vilja göra sitt bästa för sig själv. Att varje dag kämpa för ett friskare och starkare jag. Om fyra månader så skall vi åter iväg och åka skidor. Tills dess vill jag ha kommit i form. Eller iallafall i bättre form än nu.  Idag är första dagen som jag kämpar för att nå detta målet. Så vad har jag idag gjort för att nå målet.

Jo en tmmes Zumba träning, dock under grav protest från mina knän. Men det är en start och jag skall fortsätta på det viset.

Detta är bara första dagen på resten av mitt liv.