eller separerade magmuskler kanske man skulle säga.

Redan innan jag blev gravid med mitt första barn var jag överviktig. Men jag är lång, eller tja, hyfsat lång iallafall med mina 174 cm så har det inte synts så mycket tidigare. Efter att Samuel föddes så gick det ganska bra att komma tillbaka. Den lilla putmagen jag hade innan fanns kvar och några extra streckkoder på magen men det var liksom okej. Fem år senare kom barn nummer två och det var då lite svårare eftersom jag fortfarande vägde för mycket även om jag vägde mindre än när jag blev gravid första gången. Tredje graviditeten kom bara ett år efter andra barnet föddes. Magen kändes enorm med henne och den blev liksom aldrig sig själv igen. Putmage, hängvolanger och streckkod som bara blev  bredare för varje gång.  En sak som stod helt klar ett tag efter att dottern fötts var att mina magmuskler hade lämnat för gott. Eller ja. De hade separerat på obestämd tid och hade inte den minsta intention av att närma sig varandra igen och jag som frenetiskt gjort 150 situps om dagen fattade nada varför jag bara såg mer och mer gravid ut trots att bebisen var ute för länge länge sedan.

Nu är jag trött på att konstant se gravid ut. Mina magmuskler är separerade med minst 7 centimeter och magen ser ut som en ballong jag får ofta kommentarer om att jag ser gravid ut ( fast det fick jag även när magen var mycket mindre – har man väl fått barn en gång räcker det ju att man gör antydan till att lägga handen på magen så anser halva sveriges befolkning att man är på gång att befolka världen på egen hand).

Så nu är det dax att ta tag i sitt liv. Eller kanske i sina magmuskler.  Idag har jag tränat lite kettlebells eller iallafall varianten där man använder hantlar som kettlebells och det verkade funka ( dvs jag tyckte det var kul, svettigt och effektivt). Så mitt mål är om ett år ha kommit i så bra form att jag skall kunna om de inte är bra ( vilket jag fattar att de inte kommer att bli igen) så iallafall i sådan form att jag är en bra kandidat för att operera dem. Ja ni fattar ju, tom jag som avskyr allt vad nålar, sprutor och operationer heter kan tänka mig att operera magen så kanske det kommer fram hur mycket jag avskyr mina separerade magmuskler och runda mage.

så nu börjar en ny resa.

                                                                                          Leatherbell kanske vore att föredra för trägolven här hemma?