Första advent och första ljuset är tänt.

Jupp. Så blev det idag. Jag inser nu att jag inte alls borde ha druckit det där sista glaset vin igår (eller kanske glaset innan det tom) men gjort är gjort och det är bara att gå upp. De två minsta väckte mig brutalt vid halv nio genom att hoppa upp i sängen och klättra på mig. Hur kärleksfulla de än är när de klappar kinden och väser att “maaammaaaa jag ääääälskar deeeej” eller “jag vill ligga på din arm för den eeee såååå mjuuuuuk” så känns det allt annat än kärleksfullt  när man får ett knä i ryggen eller en viftande arm på näsan. Hade de bara kunnat ligga stilla de där små trollen så hade det varit otroligt mycket lättare att vakna till liv lugnt och stilla. Först kom Filippa runt åtta och Adrian dök upp runt halvnio så jag inser att det inte är något att klaga på tidsmässigt men min stackars onda rygg är inte alls med på noterna.

Well efter en stund begav sig de små trollen nedåt och jag kunde sträcka ut mig själv ett par minuter i sängen innan det var dax att följa efter dem ned. Tyvärr känner jag mig fortfarande förkyld och snörvlig. Undrar om det skall gå över någon gång denna höst/vinter.

Nu är det dax för att fira första advent.  Det enda som kommit upp hitentills är faktiskt just fönster belysningen med adventsljusstakarna men jag har inte tänt dem ännu så det blir verkligen premiär idag på första advent.

Jag har alltid älskat denna årstiden. Allt förväntningar och längtan efter jul och ledighet, finns det något bättre? Själva julafton är väl mysigt i sig mennär den är över och mellandagarna börjar då har jag nästan tappat intresset direkt. Det är tiden innan, vägen dit, planeringen och pysslandet som fyller mitt hjärta med glädje och ro. Iår har tagit ledigt från jobbet en vecka innan för att pyssla och vara med barnen. Det skall bli så underbart! Men nu, söndagsshopping efter en riktigt härlig första advents brunch.

glad advent på er allihopa

och här har vi den ocensurerade och ostajlade bilden av advent. Så här kan det och ser det ofta ut hemma hos oss. Ja inte pizzan då för det händer väldigt sällan men den där röran, datorn i soffan, sladdar över allt och en låda strumpor på golvet. Precis som vanligt i en helt vanlig barnfamiljs vardagsrum 🙂