hela eftermiddagen har jag letat, granskat, testat, moddat utan nått resultat som jag är nöjd med. Vad det än är jag hittar så finns det alltid någonting som jag inte är nöjd med eller som sabbar helheten. Jag pratar om themes till bloggen. Jag har tröttnat lite på det turkosa och vill ha något annat men kan inte riktigt hitta rätt. Egentligen är färger och mönster inget problem, det är enkelt att ordna själv, svårare är att hitta rätt storlekar, rätt rutmönster och rätt detaljer på rätt plats. Det verkar vara omöjligt.

Eller så är jag helt enkelt för kräsen? Svårigheten med att hitta just “rätt” theme speglar mycket av allt annat i livet. Det är lite så som att jag aldrig blir nöjd för att det alltid finns någonting kvar att jobba på eller förbättra. Oavsett om det gäller inredning, jobb, relationer eller att röjja i hemmet. Jag skulle alltid kunna göra lite mer, prestera lite bättre, vara mer av allt. Kalla det duktig flicka syndromet, prestationsångest eller bara ambition. jag vet ärligt talat inte vad av de tre som skulle vara bättre.

Hela helgen har jag gått här hemma och försökt komma iordning, röjjt lite här och lite där och blir liksom aldrig nöjd. Det är för mycket som jag inte är nöjd med, eller om man vänder på steken, för mycket som jag är nöjd med men som ändå inte passar ihop. 

Nu står iallafall granen hemma och på plats. Jag fullkommligt älskar att få hem den tidigt och kunna njuta av den långt innan julafton. När jag var liten togs aldrig granen in före kvällen innan julafton. Då klädde vi den tillsammans mina syskon och jag, jag minns ännu den stora plåtburken fylld med de gamla dekorationerna inslagna i papper. Vissa riktigt gamla, andra trasiga och udda. Vi hade aldrig så mycket pengar när jag var liten så det var aldrig något trendigt eller modernt utan det var mycket arvegods och loppisfynd. Inget som helst fel i det. jag älskar loppisar och har mycket arvegods hemma.Kanske tom för mycket om jag skall vara ärlig. Det är bara så svårt att hitta rätt. Att få allt att passa ihop.

Nu är det söndagskväll och dax för en ny jobbevecka. En kort sådan då jag bara jobbar 4 dagar och sedan går på julledighet. Tack o pris. Som jag längtar. För även om jag älskar jobbet så ser jag fram emot att bara vara med kidsen och leka , baka och göra julgodis. Och det – det är _helt rätt_.