Mamma, rösten är svagare än vanligt men jag är ändå klarvaken med detsamma. Jag mår illa viskar den tunna rösten och jag hoppar ur sängen trots kylan.

Varför är det så kallt Föresten?

In med sonen på toaletten och ned där nere för att hämta spann och handduk. Han kräks inte som tur är, men illamåendet finns kvar så jag bäddar med handduk i sängen och spann på golvet. Klappar hans mjuka bleka kind och ber honom ropa igen om han mår sämre. Tar mig tillbaka in i sovrummet och kryper med under det mjuka och varma täcket. Regnet smattrar mot rutan. Jag kan inte somna om helt plötsligt trots att klockan bara är kvart över sex. Kanske för att jag börjar bli gammal, jag vaknar tidigare och tidigare ju äldre jag blir. En del av mig vill bara ignorera allt och satsa på att somna om och sova ut.en en annan del av mig vill upp och nyttja dagen. Alla andra sover lugnt och stilla. Jag är ledig och måste inte bestämma någonting vilket är otroligt skönt!