Det är nu min belöning kommer. Belöningen för ett tufft halvår med massa massa arbete. Ett halvår med övertid, extratid, missade luncher, pendlande till Malmö, föreläsningar, möten och allt annat som förutom min schemalagda arbetstid tagit tid och engagemang från barn, hem och familj. Denna ledighet har jag längtat efter så länge. Jag kommer att vara ledig nästan helt (med vissa undantag) fram tills den 9 januari nästa år.

Just nu ligger mannen och sover, han är som alla andra män som är riktigt förkylda – absolut dödssjuk. Barnen är på skolan och jag försöker att plugga men det går inget vidare. Mest för att jag är så inne i att bara njuta av att vara här och nu. Jag tittar på småfåglarna utanför fönstret som äter ifrån fröet och talgbollarna som maken hängde upp i helgen. På granen som lyser halvfärdigt mitt i rummet. Doftljuset som jag köpte och satte upp igår som doftar juligt och ljuvligt.

Jag tänker tillåta mig själv att bara vara och njuta ett tag även om det inte blir så mycket gjort som jag skulle önska. Men än så länge finns det tid kvar så jag tar min belöning och njuter. Lite till.