om att summera 2012

Posted on

Med årets sista dagar, timmar och minuter kommer också tid för eftertanke. Att summera det gångna året. Väga för och nackdelar mot varandra. de stora minnesvärda händelserna och de som fallit ifrån som saknas. 2012 kommer inte att gå till historien som det bästa av år även om det har varit händelserikt.

i januari gjorde jag vid filippas rum. Då trodde vi en flytt låg långt borta i tiden och vi förberedde oss på att vi nog skulle stanna i det lilla rosa radhuset ett tag till renovera det och försöka att förbättra medans vi letar vidare. Vi gick på husvisning men inget fungerade för oss. Vackra vinterpromenader. Maken började på sista terminen på sin It forensiker utbildning. Vi var på en fantastisk bröllopsfest för att fira våra fina vänner som gifte sig i december efter massa massa år tillsammans. Det var fem år sedan jag tog min barnmorskeexamen. Vardagen för med sig eftertanke. Försöker komma igång med promenaderna.

februari är månaden vi går på husvisning och hittar drömhuset. Det är vinter och snö. Vardagsstressen är påtaglig. Vi går på visning och bestämmer oss för flytt. På lyckorna vill vi bo och vi känner oss färdiga i radhuset. Jag har länge längtat efter en riktig trädgård. Vi förbereder för flytt men oroar oss för om det är rätt val. Sportlovsledigt och lek tillsammans med barnen. Vi bestämmer oss för att renovera badrummetovanvåningen som inte ser så roligt ut och resultatet blir jättebra.

Mars är månaden då vår älskade lillkille fyller sju år. Framsidan färdigställs och insidan piffas. Nya stenar införskaffas och de gamla säljs på blocket. Vi åker på årets skidresa med fina vänner och barnen blir duktigare på skidor. Bra och dåliga besked blandas. Våren kommer.

April avslutas med en fantastisk premiär helg med husbilen med goda vänner och mycket skratt. Vi röjjer och förbereder för visning av huset men det känns som om jag bra är trött och inte räcker till samtidigt som jag funderar på vägval i livet under de fortsatta promenaderna. Lillgossen tycker tanken på att flytta är jobbig.

Maj bjuder på husvisning och husbilsåkande. Jag är i Uppsala på konferans och flyger ensam för första gången Det närmar sig sommar och flytt och jag skriver om tacksamhet för tiden vi haft här. vi firar fina vänner som gift sig med en husbilshelg i Torekov det blåser som sjutton men vi har det härligt ändå. värme och fina dagar. Loppan lär sig att cykla utan stödhjul och jag cyklar till jobbet . Köparna vill besiktiga badrummen i huset men då känner vi ingen oro.  Banken säger ja och då känner jag oro för våra val och för barnens nya skolor. Loreen vinner eurovision med Euphoria – helt underbart och jag känner eufori när jag tänker på trädgården som snart är vår.

Juni och maken tar examen. Därmed är det också dax för honom att åter börja jobba. Dock inte med de roligaste arbetstiderna. Vi spenderar härliga dagar i sommarstugan på kärleksvägen och jag har två veckors semester och är inte så effektiv som jag skulle önska. Adrian har karneval i skolan. Vi har fina dagar tillsammans, barnen slutar skolan och har sommarlov.  Fina Samuel slutar femman och med tårar lämnas favoritläraren då det är dax att nästa termin börja på högstadiet men jag är så stolt över honom.

Juli och telia är inte direkt snabba. Vi flyttar den 13/7 och den 30/7 får vi uppkoppling i huset. Full fart med att tömma och röjja gamla huset inför flytten men unnar oss lite ledigt med ötersjöfestivalen. Lillan gör sin sista dag på dagis och helt plötsligt har vi inte längre några dagisbarn. Flytten tär på krafterna samt det kaos som den för med sig. Som vanligt är det regn och rusk sommartid och jag “sommarjobbar” på MVC i Hylte. Lite sentimentalitet finns det så klart när det känns som om man inte hinner med.

Augusti fylls av sorg. Samuels älskade gammelfarfar går bort 101 år gammal. På hennes födelsedag den 9/8 möts jag av beskedet att min vackra Pernilla. Vän och syster sedan gymnasietiden inte finns längre. Jävla helvete. Fuck cancer. En av sommarens vackraste dagar somnade hon in och en strålande vacker dag i augusti var hennes begravning i Alingsås.

September är bloggtorka. Jag präglas av sorg och saknad. Vi spenderar sista helgen i sommarstugan för att fira pappa/morfar som fyller 61 år. Och åker till Göteborg för att fira Samuels kusin som fyllt 18. Jag är överlycklig över att ha tagit upp den kontakten.

Oktober och jag börjar cykla till jobbet. Det är höst fullt ut och vi har en fotosession Adde och jag. Vi går på fin premiär i vännernas coola biorum och maken blir inspirerad. En fantastisk föreläsning med Sara Lund/claes smidt. Jag saknar dig ännu. Njuter av höstlovsledigt med barnen och försöker komma mer i ordning.

November och jag har höstlov med barnen ett par dagar till. Vi bjuder in på Halloweenmiddag med en skrämmande läskig meny. Ny sexologiföreläsning i Malmö. Vardagsstressen är i full gång inför julen, det känns som om jag är ifrån barnen för mycket. Men jag får en lyxigt ledig födelsedag. Att fylla 37 år medför eftertanke och jag närmar mig 40 utan knot. Loppan fyller 6 år och vi firar henne tillsammans. Hösten tar över.

December  Vi tog in granen för tidigt. Den blev deprimerad, eller iallafall så såg den deprimerad ut. Finaste Samuel fyller 12 år. Julledigheten gör mig avslappnad och känns som en belöning men saknaden finns fortfarande kvar. Upplever en rolig drinkkväll. Det blir vinter tidigt men snön som föll innan lucia slaskar bort och jag spenderar julledigheten med pyssel och röjjande. När det börjar snöa på kvällen dagen innan julafton så tror vi på en vit jul. Sedan regnade den bort. Vi firade en fantastiskt trevlig jul med familj och vänner.

Överlag så ser jag att mycket av mina inlägg handlar om längtan efter flytten, själva flytten och huset, vardagsstressen att få ihop allt med drömjobbet (som jag anser att jag har) familjen och ändå ha tid för barnen. Hela året har jag funderat över samma saker och tyvär rmåste jag säga att jag inte är ett enda steg närmare lösningen på det idag.  De största händelserna med flytt och husköp har fört med sig både lycka och bekymmer. Glädjen över jobb och flytt och sorgen över de som fattas oss.

Må 2013 bli ett år fullt av vila och eftertanke och då tänker jag framför allt för själen. Kroppen vill jag gärna träna mer detta nya år än tidigare.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *