Idag för 90 år sedan föddes den finaste människa jag någonsin träffat. Åke Edvin Persson.
Min älskade morfar. Här på bild tagen på min examensdag när jag tog min sjuksköterske examen. Jag är så glad att han fick vara med om det. Liksom min barnmoreskeexamen två år senare och födslarna av våra tre underbara barn. På bilden ser han kanske allvarlig ut men jag vet och minns hur glad och stolt han var. Och fin. Alltid proper, elegant och väl manikerad. Få personer har gjort så stort intryck på mig som han har. Åh vad jag saknar dig fortfarande. Men jag har lovat mig själv att inte enbart sörja utan att även få fira att du fanns hos oss och att just du blir född. Adrian säger ofta att han ser dig. Känner din hand i hans. Jag vill gärna tro att det är så. Att du finns för dem så som du fanns för mig och mina bröder när vi var små. Som en trygg punkt. Fira dig vill vi. Så det gör jag idag.
grattis älskade morfar på din 90 års dag.
Vart du än är så är du nära.