De senaste dagarnas promenader har gått hårt åt mitt bäcken. Dumma dumma. Helt utan hormoner och månatliga cykler eller graviditet så är den förbenade huggsmärtan tillbaka i speciellt höger fog. Jag har inte kännt av den så mycket på länge. Mest bara i situationer då jag har böjjt mig eller sträckt mig. Idag är det värre och jag har lite efterkänningar. Det får mig att minnas smärtan från graviditeterna, ja inte den sista då men de två första. Pojkarnas. Från vecka 15 nånting första gången och redan v 12-13 andra gången. idag har det fallit snöblandat regn . Kallt  och vått. Knappt någonting som stannade kvar på marken av det vita utan snarare nån slags slushliknande blandning som frös till under kvällen. Kanske egentligen fullt normalt väder för att vara februari men jag drömmer om vår. Vår och ljus. Att kunna vara  ute längre på kvällarna och att få sätta sekatören i den stora bondsyrenen ut mot gatan. Att ta längre promenader än nu utan att frysa rumpan av sig på vägen. Kvällens promenad blev en 6.5 kilometer.

Idag har jag haft student. Första dagen idag och det är så spännande. Studenten kommer med så mycket tankar, bilder och förhoppningar och jag vill så gärna visa allt det fantastiska med detta jobbet som vi har. Glädjen, passionen och faschinationen för kvinnokroppen och allt den går igenom och klarar av under en livstid . Jag vill förmedla de fantastiska i varje möte med kvinnor i alla åldrar och former. Det kändes bra idag så vi får se hur vi lyckas. Om jag bara kan plantera ett litet frö om hur viktig även denna biten är och inte bara förlossningen. Det skall bli spännande att se om fem veckors tid. Nu skall jag ta mina trasiga fogar och ta mig i säng. maken har köpt ett par fluffiga rosa sovstrumpor till mig som skall invigas ikväll. Helt totalt osexiga men förhoppningsvis sköna. Godnatt.