Jag är fylld av dem. Tankar, funderingar, ord. ord som jag inte riktigt får ned på pränt och ut. inte på samma sätt som förr. Jag skriver inte på samma sätt längre, inte lika öppet och hudlöst. Jag klarar inte av det längre. Mitt liv är i bitar utan att vara trasigt. Mitt känsloliv är upp och ned och jag fumlar med att få tillbaka fotfästet. Det har hänt massor på kort tid. Traumatiska upplevelser, små händelser, glädje, sorg, kris, kärlek. Allt liksom så där på en gång. Mina barn mår bra men har alla varsitt dilemma och jag vrider mig inombords. Jobbet går på sparlåga, eller kanske är det elden som är trött, det som går bra går av farten och samtidigt har jag fått min beskärda del av prövningar. Det sägs att det som inte dödar -härdar, och kanske tom att det skulle göra en starkare men jag vet inte riktigt. Känner mig snarare skörare och mer hudlös.
Det finns så mycket med allt det som jag skulle vilja säga. men orden flödar inte lika lätt när sinnet är dunkelt och det är mörker i tanken. Jag vill att 2013 skall ta slut nu. Att det skall vända. Jag behöver att det vänder.
Det finns fortfarande mycket positivt att se fram emot nu i slutet av året. Min fina Samuel fyller tretton år. Tonåring. Det blir lucia och långledighet, jul och nyår. Jag har ingen aning om vad vi skall göra på nyår men jag hoppas på något mysigt. de sista årens firande har varit fina. Sen blickar vi fram emot 2014. Ett år som kommer att erbjuda massor med nya saker. Förändring är ändå något positivt. Ibland måste det till förändring för att man skall orka gå vidare.