067. Hiss & Diss – Melodifestivalen

Jag tillhör ju den som inte kan låta bli att älska mellot. Även om det i perioder varit betydligt sämre kvalitet och jag har haft svårt att förlika mig med alla förändringar. När jag var yngre kunde jag ofta ganska snart efter festivalen sjunga mer eller mindre varje låt som varit med i festivalen. Introducerandet av deltävlingarna satte p för det. Nu är jag glad om jag kommer ihåg vinnarlåtarna.

Hiss – folkfest, det är ju just det som mellot är. En folkfest, att hylla, älska, hata, ogilla, njuta av, gömma sig bakom skämskudden och helt enkelt tycka till om.

Diss – andra chansen förstår jag mig inte på. speciellt inte röstningssystemet man har haft innan där man ställt två favoriter mot varandra och bara en kunde gå vidare. Redan i första omgången kunde favoriterna slås ut. Fattar liksom inte grejen. gör ju bara alla förbannade.

hiss – älskar mixen numera, alla musikstilar och nya artister som för mig kan vara rätt okända men som innebär att jag lägger märke till ny musik.

Diss – en del nummer är under all kritik och man kan verkligen ifrågasätta vem som sitter och väljer ut årets bidrag.

hiss – fantastisk underhållning helt enkelt

diss – årets kassa manus och verkligen urusla skämt, det har varit så bra de sista åren så detta känns verkligen som någonstans bottennapp.