Den första vårsolen gör något med mig. Helt plötsligt pirrar det i magtrakten när jag stannar upp på väg till bilen och tar in både fågelkvitter och lukt av vår. Jag är hemma med sonen idag med. Nu har i princip allt läkt och försvunnit och jag njuter av att ha en pigg, glad och kärleksfull liten kille nära nära. Jag känner tacksamhet. Solen skiner in genom smutsiga fönster men det gör liksom ingenting när allting återigen vaknar till liv.  Vi packar, städar, skurar och ordnar. Allt för att våren skall få breda ut sig.