en salig sådan. Eller kanske snarare osalig. Här är iallafall rörigt. Mycket rörigare än vad jag vill och har lust med iallafall 🙁 Jag är så där som jag är ganska ofta. Lite överallt och ingenstans samtidigt. Frustrerande och skönt. Bra och dåligt. Men mest rörigt.

På uteplatsen står 14 stora fönster och en altandörr jag köpt på loppisar. Pappa har ritat på ett växthus som skall byggas för hand av detta material. Jag känner mig alldeles kreativ precis som dottern brukar säga när jag ser allt material och det bubblar inom mig av längtan efter att få bygga igen. Synd bara att jag älskar mitt jobb och har passionen för kvinnohälsa för det känns inte som om jag egentligen har tid att jobba. Vill ju bara fixa. Och röra till det kanske. Risken är rätt överkomlig att jag inte blir helt färdig med projektet men jag försöker ju numera bättra mig och faktiskt slutföra saker och ting. Strävan måste alltid gå emot att bli just bättre.

På golvet ligger dotterns läxor utspridda. Mattebok, extra papper och tandpetare att fixa med. Ändå är hon bara sju år. Äldsta barnet hade aldrig så mycket läxor i ettan. Soffan är fylld med kuddar och fleecefiltar efter att jag och fina Carolin svept in oss i dessa och druckit vin och pratat en massa hela kvällen. Underbar paus mitt i all röra.

I köket är det fullt upp. Bak och stök. Precis som det skall vara. Då mår jag bra. Kanske tom pga min röra.