Det är på sommaren som jag älskar vår plats på jorden som mest. När solen lyser varmt och generöst och allting bara blir grönare och grönare. När blommor , grenar, blad och gräs skulpterar fram en trädgård. Hur solen går upp tidigt på morgonen och hur den går ned på kvällen i en fullständig explosion av färger som ser från balkong och uterum. Framför allt älskar jag känslan av att det lovas sommar och semester.  Maken har köpt en pool på blocket som skall sättas upp och möblerna skall oljas in. På kvällen händer det så här i sommartid att jag öppnar altandörren från köket och går ut på loftgången därutanför för att ställa mig en stund och titta på allt det gröna i den färgsprakande solnedgången. Där och då har jag svårt att ta in att allt detta är vårat. Detta hus, denna trädgård, vår plats på jorden.

Och då tänker jag på sången som spelades på min sjuksköterskeexamen 2005 för nästan nio år sedan.

Här vill jag leva, min stund på jorden.