Efter en heldag i trädgården, det går inte att vara inne och pula i det vackra vädret som dagen har erbjudit, sitter jag hopkurad i soffan med en värkande kropp och funderar över dagen. Idag har jag tagit upp en fjärdedel av stensättningen med mina bara händer och flyttat bort stenen till andra ändan av trädgården som skall återburnas kring lusthuset och i växthuset. När jag gick ute i trädgården som är min fristads oas under sommartiden och funderade över vad som jag skulle vilja göra när detta är klart. Stensättning, växthus, pool, trädäck, flytta bärbuskar, bygga ut loftgången yada yada yada. Sen började jag fundera över varför jag gör detta. Vad tänker jag mig med det. kommer jag verkligen någonsin ligga där i en solstol på mitt utökade soldäck en våning upp eller guppande i poolen. Jag vill ju tro det. Tro att allt jag gör en dag skall kunna slappna av på ett annat sätt. Inte sätta igång med att storröja i trädgården eller gräva upp baksidan bara för att göra något utan kunna underhålla det som behövs och sedan njuta av det som är. Jag hoppas att jag en dag skall bli en sådan där som lite elegant slänger på sid en morgonrock i nått skirt och vackert tyg. tar en stor kopp the och ett magasin ( för tidning  kan aldrig vara lika elegant) och sedan går ned och sätter mig vid poolkanten för att bara vara en stund.  Ibland tror jag att jag aldrig kommer att bli henne. Att jag bara är nöjd när jag driver mig själv framåt.

men jag hoppas och tror att njutbarheten kommer att drabba även mig framåt.