tillsammans med älskade tonårssonen halvligger jag i soffan och lyssnar till Allsång på skansen. Han ville gärna se det och jag , ja jag älskar ju allsång. Ännu mer älskar jag sonen och när han vill göra någonting sådant tillsammans med mig så köper jag det rakt av. Ace Wilder sjunger Idas sommarvisa tillsammans med årets allsångsledare Petra Marklund och jag flaschar genast tillbaka 10-11 år i tiden.

När Samuel var kring 2.5 år flyttade jag ifrån lägenheten som var den första bostad jag egentligen ägde och köpte mig ett litet hus. Det var inte stort men det räckte för oss. 3 rum och kök, 84 m3 och en fantastisk altan. Det största sovrummet fick Samuel och jag gjorde iordning det så gott jag kunde med min student ekonomi. På den tiden så bodde han mest hos mig men även hos sin pappa. Han var där när hans pappa hade möjlighet att ha honom och vi dealade (  som vi alltid gjort) på bästa sätt. När han åkte hem till sin pappa var jag ofta helt förtvivlad. Jag kunde inte sova och blev riktigt deprimerad i ett par dagar tills det lugnade sig och blev bättre och bättre tills han kom hem igen. Samuel – mitt hjärtas kärleks barn.

Han kunde inte sova på kvällarna på den tiden utan närhet och jag gav den så gärna. Frågan är om jag inte behövde den minst lika mycket eller mer själv. Så för att somna läste vi först i en bok och sedan när det var dax att släcka så skulle jag sjunga. Sång efter sång, jag sjöng verserna och sedan fick han fylla i med de ord han kunde. Än idag minns jag knarrandet från sängen ( resårmadrass), hur vi kurade ihop oss och sångerna vi sjöng.

Idas sommarvisa var en av dem.

Åh de väcker sådana minnen. Kärleksfulla minnen, plirande glittrande ögon, skrattgropar i kinderna. Du har alltid varit ett så ljuvligt barn min älskade Samuel

från den dagen du föddes har du enbart varit glädje. När du kom så läkte du stora delar av mig som jag inte ens visste var trasiga. Jag hade längtat så efter någonting som jag inte visste vad. Så kom du. Minnena sköljer över mig som en fantastisk varm flodvåg av kärlek. Dina varma kladdiga små fingrar i mitt hår och kelandes min örsnibb. Du uppkrupen i mitt knä med feber och vill inte sova själv utan kan bara komma till ro i min famn. Ben som är fulla av spring när vi för första gången har en helt egen trädgård och du får känna gräs under fötterna. Morfar kastar dig så högt upp i luften att du kiknar av skratt. Idas sommarvisa som godnatt sång.

du och jag mot världen. Jag kommer aldrig aldrig lämna dig.