Själv fyller jag år i November. Både jag och lilla dottern med bara tre dagar emellan så det finns massvis med anledningar till att fira i November. Bortsett från det så är det en frustrerande grå månad. Det är mörkt, kallt och fuktigt på morgonen när jag ger mig av med barnen. Efter att ha släpat mig ur sängen, klätt på mig mina mjuka fårskinnstofflor och tassat ned för trapporna i mörkret för att väcka mina små hjärtan och ge dem frukost så pylsar vi på oss massa kläder och beger oss mot skola och jobb.

Igår var det vackert väder. Första dagen jag kan minnas denna gråa novembermånad där solen tittat fram större delen av dagen. Själv satt jag på mitt arbetsrum och såg solen gå upp över Nissan och staden nedanför fönstret och vad som kändes som bara ett par korta ögonblick senare satt jag på samma rum och såg solen gå ned. Det mörknar fort. Enda fina dagen på november och jag satt stilla på mitt kontor. Inte konstigt man blir nedstämd. Ibland undrar jag om det verkligen var detta som var meningen. Jag hinner inte med. Det finns så mycket mer jag vill göra. framför allt att jag så gärna vill spendera mer kvalitetstid med barnen. Inte tid när vi alla är trötta och frustrerade.

Men nu börjar vintermörkret lysas upp av alla ljusen som börjar tändas. Själv har jag redan satt upp tre adventsljustakar och ser fram emot helgen när alla andra kommer att göra det samma.  När mörkret skingras av ljus. Det är då det vänder.