Igår var jag på en helt fantastiskt varm och fin föreläsning på stadsbiblioteket om att leva med HIV och AIDS. Då var jag hemma sent. Barnen hade redan lagt sig, iallafall de små och jag han bara precis in och kramas och pussas innan det var sovdax. I dag blev det “ta igen tid” dvs barnens tur. Slutade visserligen lite senare än vad jag räknat med men passade på att ordna latmanskvällsmat på vägen hem. Införskaffade pizza som vi sedan avnjöt tillsammans.  Därefter blev det läxläsning med lite tandagnisslan och ågren men vi lyckades tillslut. Men sedan. Sedan börjar det roliga. Barnens tur.

Det tog dem ett tag att välja ut en bok att lyssna på. De fick tillsammans leta och gav sig upp i biblioteket efter ett tag. Ingen blev gladare än jag när de kom ned med Pippi Långstrump i famnen och vi tillsammans kröp upp i soffan. Jag i hörnet. Ett älskat barn vid varje sida. Underbaraste tjocka goa filten över oss alla och tadaaa. Kvällens lugna stund tillsammans. VI var så avslappnade att jag knappt kunde hålla ögonen öppna.

Ett och ett halvt kapitel blev det innan ögonen gick i kors och därefter passade jag på och gosa ned mig med ett barn på varje arm och så slumra till en stund där i soffan innan det var dax att bädda ned mina små.

En helt perfekt stund. En barnens stund. Fast kanske ändå min med för jag tror jag njöt minst lika mycket som dem. Om inte mer.