Hela dagen har gått i det sentimentalas tecken. Jag har liksom gått igenom dagen och de tidsangivelser som jag kommer ihåg. Från det att jag för 14 år sedan vaknade på morgonen utan minsta lilla tillstymmelse till värk. Hur indikeringen ( igångsättning) påbörjades tjugo över tio och hur jag en halvtimme senare hade värkar. Vid halvett hamnade på ett förlossningsrum och hur jag 15.51 den femte december 2000 höll en alldeles illröd och varm nyfödd Samuel i mina armar.  Tiden har gått så fort. Allt för fort.