Jag brukar känna den där ron i kroppen när det är dax för lov och ledighet. En fridfull känsla av förväntan. Glädjefylld. Pirrig.  En känsla av längtan och förhoppning på att kunna göra sådant som jag inte riktigt kan eller hinner med att göra annars. Umgås  med barnen. Fixa till. Göra utflykter.

Men.

Inte idag. Den känsla som fyller mig nu är sjukdomskänslan snarare. Raspig röst, rossel, snörvlade och frustration. Allt började för knappt en vecka sedan när dottern fick ont i halsen och ringde från skolan. Jag var hemma med henne i två dagar och maken en dag med henne och en dag med sonen. I helgen började även jag känna mig kass och ja. NU. När det var dax för ledighet så kom det med stormsteg. Den stora dunderförkylningen.  Hoppas kunna sova bort det mesta.

jädrarns skit.

🙁