Jag vill inte göra upp med 2022, vill inte analysera eller filosofera över vad som hände eller meningen i det hela. Vill helst bara stryka ett streck över året som gått och glömma att det ens har hänt. Året har skadat mig på ett sätt som jag inte ens trodde var möjligt. Så mycket som gått förlorat. så mycket som gjort ont. Så mycket jag inte ens förstår.

Det svåraste av allt är nog förlusten av känslor. Av känslan av glädje, meningsfullhet och värde. Att see fram emot något, känna stämning. Jag saknar känslan av mening, gav sammanhang. Att höra till. Jag hoppas att året skall erbjuda mig den känslan igen.