004. Hiss & Diss – 2013

Svårt. 2013 går inte till historien som mitt livs bästa år. men några små guldkorn kan jag allt vaska fram.

Årets hiss – barnen. helt klart. De börjar bli stora och duktiga. Storebror Samuel som gjort bra ifrån sig i skolan. han började sjuan i höstas och kom hem med B både i matte och engelska. En förbättring från förra året och lägg till C i spanska och gott om C och D i de nya ämnena. E endast i gympa och vår store grabb är snarare teknik och data grabben utan ett enda idrottsben i kroppen på honom. Jag är så stolt över den man han börjar bli. Även om han må ha kommit in i tonårstidens mumlande med allt grövre röst och fjunigare ansikte så är han klok, smart och skötsam. Inget underöverextraodinär utan en helt normal kille som anstränger sig för att göra sitt bästa, pluggar utan knorr och kommer ihåg det som förväntas av honom.  Mellankillen går i tvåan och har gått från att ha myror i rumpan till att bli en lugnare kille. Han läser obehindrat, skriver med små och stora bokstäver och charmar alla som kommer nära. Från att ha varit den som var mest oroad över flytten hit är han helt klart den som anpassat sig mest ohämmat. Lilla syster. sju år gammal och har växt enormt sista året. Både till storleken men även till sättet. Knäckt läs och skrivkoden. Alla tre har utvecklats enormt sedan vi flyttade hit. 2013 har varit ett bra år med barnen. De har blivit så stora alla tre.

Årets diss – helt klart höststormar och växthus. Speciellt kombinationen av dem. Ett svårmonterat växthus ( skulle ta två dagar och tog säkert 100 timmar över två månaders tid. Lägg till Simone i ekvationen och resultatet blir ett växthusskelett som i princip inte går att göra något vettigt med 🙁  fy så surt. Nåväl gör om gör rätt. Nästa växthus kommer att vara mer påkostat.

Mark my Words.

002. Ser du ett nytt år som en chans att börja om eller är det bara som vilken tid på året som helst?

jag tillhör nog dem som väljer att se det nya året som en möjlighet. Som någonting nytt som ännu inte har blivit färgat av det som är eller var. precis som att nyåret är en chans att summera ihop på nått sätt. Att titta på det som varit, det man åstakomit och upplevt under ett års tid, summera det och plocka ut läxor och lärdommar. 2013 hade med sig en del beska sanningar och lärdommar. Helt klart på gott och ont. Men det brukar alltid vara så att ut ur det som varit beskt och svårt kommer det något helt annat som kanske till och med är bättre, viktigare, större. Något som jag kanske innerst i hjärtat hoppades på men inte riktigt vågade tro att det fanns i min väg ännu. Jag väljer att tro att det är så även denna gång. Att de lärdommar jag tar med mig in i 2014 kommer att göra mig till en starkare kvinna, en bättre barnmorska, en tålmodigare fru, en trofastare vän och en tryggare mamma. Kanske kommer min nya väg visa sig här.

Jag väljer att se nyåret som en tid för summering och avslut, men även en tid för nya möjligheter, löften och nya vägar. med löften så menar jag då inte nyårslöften utan snarare visioner om livet och löften till mig själv. Löften om att vara mig själv trofast. Att fortsätta söka min väg och att välja bort det som inte ger mig eller min familj någon positiv energi.  Det är på många vis en tid och en chans att börja om. Efter varje avslut kommer oundvikligen en ny början. inte för att det är en dag i januari istället för december, utan för att jag väljer det. Väljer att gå vidare en bit till.

En annan positiv sak med nyår är hur tydligt det känns i hjärtat att det verkligen vänder. Den tidiga hösten, hur fantastisk den än må vara är en enorm stressfaktor för mig. Sen kommer senhösten med väder, kyla och mörker. En sparlågesträcka mot jul och nyår. Men att vakna till den 1a januari och veta att året är nytt. Att det är nu på väg mot ljuset och våren. Allt det underbara som naturen har att erbjuda och magiska underverk i min egen trädgård. Att det snart igen är sol inte bara på altanen utan i sinne och hjärta. Det gör gott för själen.