glitter i ögonen – det är du min vackre gosse. Glitter i ögonen och gropar i kinderna. Och när du ler mot mig så fyller du mig med den varmaste och kärleksfullaste känslan. Mitt klisterbarn.
I morgon är det åtta år sedan den dagen du föddes. Det var varmt ute, våren kom tidigt det året liksom påsken. Man kunde vara ute med bara en tunn långärmad tröjja utan att frysa. Det spirade i trädgården och vi gick på tivoli på marknadsplatsen en bit bort från vårat hus. Så kom du. Du fyllde våra hjärtan med allt det där som saknades. Som klistrade oss samman. Du har alltid varit ett lätt barn. Ätit bra, velat vara nära, glad, sprallig, överlycklig när din storebror ägnade dig sin uppmärksamhet. Tidigt sov du hela nätter, tidigt var du trygg i din egen säng, tidigt visade du att du är en själ med stor omsorg och kärlek för andra.
Ord har alltid legat för dig, du gick sent men pratade tidigt, och som du pratade sedan. Långa meningar med svåra ord. Förunderliga ordkombinationer. Du förvånade din dagisfröken trots att hon jobbat med småbarn i många många många år. Så har det fortsatt. Du är verbal på alla de sätt. Poetisk. Komedienne. Bitsk. Jag vet inte om du blir författare eller politiker en dag men ordet är ditt och du använder det. Du förärar mig med långa och vackra kärleksförklaringar och jag förundras över ditt tankesätt och dina funderingar.
När vi för ett år sedan bestämde oss för att flytta till ett nytt hus i en ny del av stan var det du som tog det hårdast. Du grät många förtvivlade tårar över att behöva lämna din klass och dina vänner. Det hände att jag vaknade av att du satt och grät av saknad. Mitt hjärta ville brista när jag hörde dig, när du kräp upp i min famn med kinder våta av tårar och snorig näsa vill jag ta bort alla tårar och skydda dig från allt som är svårt. Nu har du anpassat dig och trivs bra i det nya . Bästa kompisen från förr är fortfarande bästa kompisen och vi låter er leka tillsammans när helst ni vill.
Älskade barn. Du fylller mitt hjärta med glädje och kärlek. Jag är lyckligt lottad som får vara din mamma. Dessa åtta åren har gått så fort men jag är tacksam för varje dag och minut med dig. Även om du är envis och kan tjura så har du ett gott hjärta och vill göra rätt för dig. Det jag verkar ha gett dig i arv är din känsliga själ. Hur du tar så hårt på saker att de gnager dig. Jag önskar inte att det skall behöva kännas så hårt men måste låta dig göra dina egna misstag och utvecklas till den du skall bli.
Lång och smal är du. Smal som en pinne, en tvärhand högre än de flesta i din klass. 140 i klädstorlek. Minst. Ändå kan jag ff få hålla om dig och lyfta upp dig i knäet, låta dig krypa närmare intill och andas in allt det som är du. Snusa på ditt hår precis som när du var en liten bebis.
Det är lätt att vara din mamma, mycket för att du är en fin kille, men också svårt alla gånger jag ser din känsliga själ darra. Min mammakärlek skall alltid sluta om dig. Som ett skyddande mjukt och varmt skal kring ditt hjärta. För att ge dig styrka att klara allt som du önskar. Allt som är menat för dig.
Min vackre lille poet.
stort grattis i morgon på din åtta års dag. Jag älskar dig
/din mamma