120. jobbar du för att leva eller lever du för att jobba.
vad var det som gick fel egentligen?
Hur blev det så här?
Kan någon förklara?
Det var ju inte så här som det skulle bli. jag skulle ju inte bli en sådan där mamma som inte har koll på när hon skall hämta barnen på fritids eller förskola, jobbar så sent att hon är sist kvar på jobbet och får låsa, släcka och kolla skrymslen och vrår. Jag skulle definitivt inte bli den mamman som hämtar sina barn sist av alla på dagis och kommer inrusande efter stängningstiden är passerad med 2 minuter för att snabbt dra vidare till nästa ställe. Idag är ingen bra dag helt enkelt. Idag är en dag som jag gjort allt det dära ovanstående som jag aldrig skulle göra. Jag skulle ju liksom vara värsta morsan ever. Ha stenkoll på allting samtidigt som jag ständigt prioriterar kidsen före jobbet, hinner med allt och alla, bakar grymmaste kanelbullarna och ordnar magnifika barnkalas. Det började ju rätt okej iallafall. När älsta sonen var liten så hade jag hur mycket tid som helst. Jag pluggade i många år och han behövde sällan vara långa timmar på dagis. Vi hade inte så mycket, iallafall inte om man tittar på materiell standard eller high tech teknik och avancerade prylar, men vi pysslade, bakade och umgicks med vänner.
Jag hade drömmar då. Drömmar om att en dag bli barnmorska med stort B. Att jobba på mödravården och köra ultraljud. Jag bra visste att det var _jag_ och att jag en dag skulle nå dit. Tillsammans med min son levde jag ett mera rikt och fantasifyllt liv där målet kom närmare och närmare för varje dag.
Nu är det målet nått, iallafall en del av det, jag har fortfarande drömmen om ultraljud kvar men i övrigt så drömmer jag inte längre så mycket. Jag lever för att jobba, komma hem med barnen, städa, äta umgås med familjen en stund och sedan däcka av utmattning. Jag lever drömmen men ändå undrar jag ibland om det är värt det.
Jag vet att jag skulle kunna jobba mindre. Men det är svårt när vi är en stor familj och behöver pengarna under tiden som maken studerar. Jag vet att jag kunde gå ned i tjänst och vara hemma mer med barnen. Fast samtidigt vill jag ju leva den delen av drömmen med, jag vill kunna jobba heltid med det jag älskar mest av allt.
Ibland vill jag bara backa bandet en stund. Det är då vägen blir viktigare än målet.
Jag väljer att börja här. En ny fas i livet ligger nu framför mig. Som nybliven tvåbarnsmamma och alldelles strax nyfärdig sjuksköterska. Arkivet kommer att finnas någon helt annan stanns och är numera bara som ett personligt sådant för mig själv och kanske en dag mina barn. Bloggen kommer säkert att utvecklas och förändras med tiden, saker tas bort och läggs till all utifrån hur det känns. Detta är min blogg om livet, kreativiteten, drömmen om att en dag ta ut barnmorskeexamen, familjen och alla dessa dagar som kommer och går.
Hon hade en gång en dröm. En dröm om att en dag bli barnmorska och hon tänkte göra allt för att nå den drömmen. Nu är dagen här – ett viktigt steg på vägen. Imorgon tar jag min sjuksköterskeexamen!
Jag kollade ladok igår och såg att jag var godkänd i akutsjuksvårdskursen och det som då fattas är enbart medicinkursen ( inskrivet i ladoken alltså) men eftersom jag vet att jag är klar med den så är det ju ingenting jag behöver att oroa mig för.
Jag har alltså lyckats!
Tagit mig hela vägen fram och de här tre åren av mitt liv ligger nu bakom mig. Jag har klarat det! Tre år i helvetet har jag klarat av och jag är nu färdig sjuksköterska. Visst låter det fantastiskt. Imorgon skall jag njuta av min examen. Vi ska fira med familjen och sedan – tja – sen är det sommarlov. Jag blev erbjuden ett sommarvik innom hemsjukvåren som jag väldigt väldigt gärna hade velat ta men det fungerar inte. Jag kan inte jobba måndag till fredan 7-16 varje dag när sambon har samma tider. Hade det gällt mera kvällar och helger så hade jag kanske velat att testa.
Istället skall jag denna sommaren vara hemma med mina barn det är inte fy skamm det heller. Bara njuta av mina underbara ungar och fortsätta drömma om målet. Det målet som ännu finns kvar. Drömmen om att en dag bli barnmorska, den dröm jag nu så länge närt i mitt hjärta. Och nu imorgon tar jag ett stort kliv på vägen mot just det målet.
Hurra för mig!!!
