Om fredagslugnet

Posted on

 

                                                  Vacker solnedgång möter mig på parkeringen hemma efter veckans jobb.

Den bästa saken med fredagar är nog faktiskt känslan av att kunna slappna av så total och veta om att helgens två lediga dagar ligger framför mig som ett oskrivet blad.

Ofta tillåter jag mig att göra det jag inte gör annars dvs att slappa med gott samvete och inte göra mer än absolut bara det som faller mig in eftersom jag vet att det imorgon finns tid för städning och röjning. Helgen innebär tid för familjen, hemmet och allt det där som får stå tillbaka under veckan och varje fredag lever hoppet innom mig om att detta skall vara helgen som jag hinner med allt det dära som behövs göras.

Imorgon ligger blank och fylld av Löften. Löften om en bättre tid. Ett renare hem. En sundare kropp.
Men nu är det ju fredag och nu ska jag bara vila.


om timmar som går allt för fort

Posted on

så har det hänt igen. Aww. De där magiska timmarna mellan lördagens morgon när allt känns bra och ledigheten ligger framför mig har förvandlats till söndagskväll när känslan snarare handlar om att oh shit jag har inte hunnit med vad jag önskade denna helgen heller. Tankarna har vandrat vidare till morgondagen och den långa vecka som ligger framför mig. Några har fött barn vilket jag har sett under helgen ( ekonomer må kolla börsen när de är lediga – jag kollar webbisarna. Kan man få det klassat som en yrkesskada tro?) andra är inplanerade under veckan för kontroller av olika slag och jag hoppas att få tillräckligt med tid för att kolla igenom pappershögarna som växer på skrivbordet. sen är det alltid lite artiklar som borde läsas, uppdaterade PM som jag behöver gå igenom, statistik och register som skall fyllas i. Jobbet innehåller så mycket mer än bara patientmötet även om det är den absolut viktigaste biten.

Helgen har bestått annars av en hel del röjj och jag är jättenöjd med vardagsrummet. Det är näst intill perfekt. iallafall i den formen som det är nu och jag njuter av att sitta här stilla och titta utan att ha ångest för pappershögar och drivor med sladdar och annat skräp som maken drar in. (oh ja jag är såklart helt oskyldig till röran) Hela expedithyllan i vardagsrummet tömde jag och torkade ur innan det fick nya platser. Det är roligt att variera sig och ändra om lite även om det i princip är samma saker som man jobbar med. Det svåraste tycker jag är att få till morfars saker så att de ser ut att höra ihop. Knyta ihop påsen av nytt och gammalt i samma rum.  Roligt men svårt.

Idag har jag och maken röjjt ur vårat sovrum där uppe. Där var inga dammråttor utan snarare marsvin, promise, hur mycket samm som helst i hörnor och under sängen. Men nu skall det bli en glädje att lägga sig i det städade rummet. När vi flyttade in var vårat sovrum ett av de första projekten som jag gjorde. Svärmor tapetserade och jag la in golv trots att jag var höggravid med Filippa. Det är mer än fem år sedan nu. Väggarna är vita tapeter och en vit med beige medaljonger på. då känndes det som om det var ett hotellrum vi sov i när det var klart. Idag är känslan lite annorlunda. jag hade gärna gjort om det igen. Men pengarna räcker inte riktigt så vi får ta en sak i taget!

Nu sitter jag med färg i håret och skall bli av med de gråa hårstråna. det är typisk söndags sysselsättning det!

min första återblommande orchide har fått fina nya knoppar. Tänk det finns hopp även för mina gröngråa fingrar.


om lördagens morgon

Posted on

Inatt har jag tagit tillbaka lite av det som veckans stress har tagit ifrån mig. Trots att jag sovit bra var natt så har stressen tagit ut sin rätt. Men idag känner jag att inspirationen börjar vakna. Det kittlar i fingrarna över att få flyga lätt över tangenterna och kameran åkte fram innan klockan slog nio. Härligt.

Utanför fönstret är det kallt och fuktigt. Morgondimman börjar lätta och de vackra höstfärgerna ser plötsligt klarare ut. Äppelträder har tappat alla sina äpplen och snart även alla sina löv. Trädgården borde krattas och röjjas men det är varmare och skönare här inne och eftersom vi skall ha gäster ikväll ligger prioriteten på ett annat håll.

Det känns skönt att orka lite igen.

Barnen vaknade tidigare än vad jag hade lust med. Anar att jag inte alls borde klaga då klockan var en bit över åtta men mycket vill ha mer och min kropp skulle så gärna ligga kvar en stund till. Men som alltid så tar det ett par minuter och sedan känns det bara bra att vara uppe. Denna dag kommer att bestå av städning oh förberedelse. Kanske mest att släcka bränder men det bryr jag mig inte om ifall hemmet kan bli presentabelt!

Loppan gör lövänglar


om saltchoklad och lördagsmys

Posted on

det var en dum ide. jag inser nu att det inte alls var så enkelt som jag hade tänkt mig. Det är få saker jag unnar mig när jag nu försöker att äta så lite kolhydrater som möjligt. men Mörkchoklad med havssalt är en av dem. Dock är det liiiite för liite choklad i dem för min smak så  jag fick för mig att kanske om jag gjorde lite chokladtryffel och la i lite flingsalt så skulle det bli en bra lördags fika/snacks/godis ja what ever. Men nja, inte direkt. Det kräver nog en hel del mer experiment innan jag får till rätt konsistens, rätt mängd av allt som skall vara i och hur myckt salt som är lagom. Så efter bara ett par tuggor fick jag nog. Kanske bra det?

 Dagen har fullkomligt rusat iväg. Barnen har lekt både med kompisar, inne och så åkte vi för att köpa lördagsgodis. Det förbryllar mig varje gång vi åker iväg att det skall bli samma sak. Sådant jädrarns liv helt enkelt. Det skall bråkas, hoppas, låta, sjungas, plockas i och ur saker ut vagnen, petas på varandra, ta saker från varandra och tjatas in i absurdum.  Det går jättebra att åka ensam med någon av dem, spelar ingen roll vilken, då är det hur mysigt som helst att spendera tid tillsammans och själva handlingen är tom njutbar. Men tillsammans är de *moorr* som syskon skall vara – hopplösa.  Väl hemma har vi ätit nån form av tapas variant, plockat fram lördagsgodis och tittat på Arthur och Minimojerna. Underbart. Det är ändå detta jag alltid velat ha. Stunderna tillsammans med familjen, med barnen, vardag. Men den vardag som är det som är livet.