om trehundratrettioförsta dagen

Posted on
331. Om du sätter upp adventsljusstakarna idag, blir du först på din gata  då eller har fler startat julen redan?
blir nog helt klart först. Idag föresten ??? de är redan uppe 😉
Adventsljustakarna plockade jag fram redan förra helgen. Oh vad jag njöt. Maken var iväg i skogen med hemvärnsnissarna och jag passade på att mest gå hemma i pyjamas tillsammans med barnen och plockade fram ljusstakarna. Tre stycken har jag satt upp. Två guldiga som jag fått av min mamma för ett gäng år sedan och en vit som jag själv köpt. Ljusstyrkan blir ju helt klart mindre än annars men mysfaktorn och trivselkänslan går inte att ta fel på.
Varje år längtar jag efter att de skall komma upp och kan knappt bärga mig. Så jag struntar i om jag är först på gatan. Upp ska re.
Något annat som jag längtar efter är julgranen. När en väl kommer in i huset här hemma. Jag ivll gärna ha in den redan till lucia för att få njuta av den de dagar som jag har ledigt från jobbet innan jul. Då njuter jag av att komma upp på morgonen, gärna så tidigt så att det fortfarande är mörkt ute, redan i trappan ned känner jag lukten av granen. Blotta tanken får mig att rysa av välbehag. Sedan ljuset i från den. Glittret, färgerna, pyntet. Hewww, för min del får det gärna bli lucia redan nu så att granen kan få komma upp.  Längtar.

om hur skönt det är är veckan är slut

Posted on

Veckan har varit kortare än vanligt med tanke på att jag var ledig i måndags för att ordna efter skidresan. Sen gick resterande dagar fort efter att jag börjat jobba igen och kvällarna har gått åt till att skriva hemtenta. Idag avslutades veckan med att jag tillsammans med en kollega hade profylaxkurs och klockan kvart i fyra lämnades hemtentan in.

Inte för att jag egentligen var helt nöjd med den. Men ibland får man ändå nånstans tänka ok. good enough, det får bli så här. Efter en månad med massa vabb, två omgångar vattkoppor och en skidresa orkar jag inte prestera bättre än så. Får i värsta fall komlettera.

Kvällen spenderades med make och son i bion, vi tittade på hunger games 2 som jag tyckte om. De har en mörk underton och jag anar att jag kommer vilja läsa böckerna för att få ut mer av historien. Men nu blir det att krypa ned i sköna sängen och se fram emot en ledig helg med sol och massa trädgårdsarbete som jag längtat såååå efter.


om åttiofjärde dagen

Posted on
084. Har du någon trevlig nyhet att berätta?
Ja. Jag skall få ett nytt växthus. Eller få och få. Vi byggde ju ett förra året. La hur mycket tid som helst påa tt skruva ihop eländet som jag köpt för dyra pengar och bestod av lättmetallprofiler och kanalplast. Eländet blåste bort under simones framfart. Nu skall vi bygga ett ordentligt och stabilt. Det blir ett växthus gjort av gamla fönster som jag köpt på loppis via Facebook ( som kan vara bra till såååå himla mycket) och altandörr som pappa hittat på blocket. Det kommer bli på 8 m3 istället för de 6 som var tidigare och det kommer att ligga annorlunda mot vart det låg tidigare. Jag längtar så efter att sätta igång och bygga. Det är nog den bästa nyheten på länge tror jag bestämt.

om det där ljuset.

Posted on

Jag stannar upp och tittar ut genom fönstret samtidigt som jag skall hjälpa dottern upp ur badkaret.

Plötsligt är det där.

Ljuset.

Det där ljuset som gör mig varm i bröstet och pirrig av längtan. Det där ljuset som jag aldrig lyckas fånga på bild så som jag skulle önska. Ljuset som gör färgerna på allt i omgivningen mera varmt och levande. Som en 3D film i verkligheten. fast bättre. Helt omöjligt att förklara eller fånga på bild. Varje försök resulterar i ett halvdant magplask som inte alls får fram det där ljuset som får det att knyta sig i magen av välbehag. Ändå kan jag inte låta bli att försöka fånga. Måste försöka. En dag kanske jag kan fånga den där känslan på bild.

Tills dess får jag njuta av det som finns framför mig. Där ute. Genom fönstret. Det där ljuset.


om röra

Posted on

en salig sådan. Eller kanske snarare osalig. Här är iallafall rörigt. Mycket rörigare än vad jag vill och har lust med iallafall 🙁 Jag är så där som jag är ganska ofta. Lite överallt och ingenstans samtidigt. Frustrerande och skönt. Bra och dåligt. Men mest rörigt.

På uteplatsen står 14 stora fönster och en altandörr jag köpt på loppisar. Pappa har ritat på ett växthus som skall byggas för hand av detta material. Jag känner mig alldeles kreativ precis som dottern brukar säga när jag ser allt material och det bubblar inom mig av längtan efter att få bygga igen. Synd bara att jag älskar mitt jobb och har passionen för kvinnohälsa för det känns inte som om jag egentligen har tid att jobba. Vill ju bara fixa. Och röra till det kanske. Risken är rätt överkomlig att jag inte blir helt färdig med projektet men jag försöker ju numera bättra mig och faktiskt slutföra saker och ting. Strävan måste alltid gå emot att bli just bättre.

På golvet ligger dotterns läxor utspridda. Mattebok, extra papper och tandpetare att fixa med. Ändå är hon bara sju år. Äldsta barnet hade aldrig så mycket läxor i ettan. Soffan är fylld med kuddar och fleecefiltar efter att jag och fina Carolin svept in oss i dessa och druckit vin och pratat en massa hela kvällen. Underbar paus mitt i all röra.

I köket är det fullt upp. Bak och stök. Precis som det skall vara. Då mår jag bra. Kanske tom pga min röra.