om snöfall

Posted on

DSC_2991

länge hoppades jag att det i år skulle bli den där milda vintern utan snö som vi hade förr. Igår sprack den drömmen när det började snöa och det har fortsatt snöa av och till under kvällen natten. även nu lördag middag singlar de vita flingorna mot marken med allt högre hastighet. Gångarna som lilla dottern varit ute och skottat fram börjar snöa igen och det är vackert vitt som lyser upp i januarimörkret. Jag hoppas det inte blir mycket mer än så här. För även om det är mitten av januari och vintern inte är över ännu så är mitt hjärta redan upptinat mitt i våren. Där det gröna spirar och jag får sätta ned spaden i jorden. De närmsta månaderna är bara en raksträcka dit som vi skall ta oss till. Den enda vinter på riktigt som jag hade tänkt mig var den vi skall ha i Sälen om ett gäng veckor med våra bästa vänner.

Så snöa på du vädergud. Ett tag till. Sen får det minsann vara bra för iår! Så det så.


om de som saknas och tända ljus.

Posted on

De finns de saknas.  I varje minut och med varje andetag. De som vi bär med oss i hjärtat och är lika stor del av oss som de som finns nära oss även om de inte syns. För den oinvigde kanske de knappt märks överhuvudtaget men för den som saknar är spåren efter den som inte syns djupa och oförstörbara.

Varför de bara fick komma och stanna en liten stund det vet ingen. Kanske finns det någon högre mening med att de bara fick en liten stund här och sätta sina spår i våra hjärtan istället för på marken. Jag vill tro på någon slags högre mening. Kanske som tröst, hopp eller bara att hålla fast vid. Att vara del av någon slags högre plan.

Även om jag inte själv saknar någon på detta viset så finns det nära mig, vänner både nära och på håll går omkring med saknad i hjärtat och jag kan bara föreställa mig hur det känns. Men idag finns de hos mig så där lite extra.  Så därför tänder jag ett ljus för Lilly, för Elias och för alla de barn som skulle funnits i famnen och inte bara i hjärtat.

Ni är inte glömda.